"Asså seriöst Louise, du börjar bli knäpp" de var dem välvalda orden som jag fick höra av Natalie i morse. Jag kan inte säga att hon har fel, för att lite rätt har hon nog eller ja, nog ganska så mycket. Jag gick upp halv 6 i morse (som vanligt) och av någon anledning så stressade jag så mycket så att jag åkte in en timme tidigare men inte utav mening. Jag trodde klockan var som den brukar vara när jag åker till stan dvs vid 7 tiden men när jag kommer till centralstationen med tåget så upptäcker jag att klockan är 7 då den i vanliga fall annars brukar vara 8. Jag förstod inte hur jag hade lyckats åka så tidigt utan att jag själv inte hade märkt det och det förstår jag fortfarande inte.

I lördags så ställde jag ju klockan mitt i natten när jag vaknade av en chock och trodde att jag skulle upp till skolan. Jag skulle ju inte ha någon lektion på en lördag. Nojjig till max! Eller vad?

Jag är just nu konstant trött och jag har känt mig osocial då jag inte orkat prata med någon, jag vill bara vara tyst. Inte normalt! Det roliga är att jag inte är ensam.! Eller ja, så roligt kanske de inte är men ändå. En av mina kurskamrater hade fikat med hennes närmsta vänner då hon under hela fikan satt helt tyst och stirrade rakt fram. Hon försökte väl anstränga sig för att säga några ord men mer än så var det inte. Trots att detta är ganska så seriöst så skämtar vi om det väldigt mycket vilket jag tycker är lite skönt också! Det lättar upp stämningen ändå!

Jag behöver bara lite vila, så är jag snart back on track again! Lovar!